alldeles för emo, alldeles för ofta. fortfarande.
och vad är poängen då?

nu

ska jag vara så jävla ambitiös & gå ut & gå en sväng.

idag

var en såndär dag igen när huvudet är som fyllt av dimma, eller av varm gröt, kanske, för det bränner & inga tankar kommer nånvart. & ögonen fungerar inte som de ska, kan inte fokusera på något, intryck föder tårar. öronen kan inte heller, ljud tvingar hjärnaktivitet, men hjärnan vägrar & ger huvudvärk, irritation, ilska & skrikande.

alla sinnesintryck, alla, är så förvridna, de blir groteska i relation till varandra. smaker, ljud, finger som kliar. telefonsamtal, & de är många, är katastrofer, jordbävningar, larm som hese fredrik i vardagsrummet.

jag tror att det är det där som inte är som det ska i min hjärna, det är som en distpedal i ibland, eller som ett extra underhudslager av distortion?
(jag har förstått det så, att det kan bli så ibland när det är fel på det viset)

jag går inte att ha att göra med.
jag kan inte ha att göra med något.

min lycka att jag inga deadlines hade idag. nu måste jag hitta lugnet, läsa, somna. imorrn måste jag kunna jobba.

jag skulle nog säga nåt annat?
men det är som med skunkdagboken jag skulle översätta; lite som stream-of-consciousness för mig.
som att skriva mig själv tom, trött, istället för annat.

eh.

det är

lite så för tillfället att jag är så ledsen & så uppgiven av hur grundläggande illa, ondskefullt, det här samhället, den här världen är organiserad att jag är illamående, handlingsförlamad, ordförlamad.

jag försöker välja, eller filtrera?, mina källor för att ta in omvärlden bäst jag kan för att få perspektiv, frågor & svar. tankar & tankeväckande?. jag kan inte klara världen ofiltrerad längre, inte om jag ska klara livhanken.

men ikväll vet jag inte om mitt samvete, min etiska instinkt, klarat av mitt jobb riktigt. jag känner mig smutsig, ondskefull, djupt oren ikväll.

ingen

avslappning.
jag har på en vecka nu inte hittat någon ro. jag måste ha ro för att kunna samla tankar till ord, samla mod till att skriva.

är trött

nyklippt, nytandlagad & ska på teater med ingrid ikväll.

vore jag inte så trött (fysisk ansträngning är ett djävulens påfund) skulle jag ha nåt att säga om ovanstående & lite till

island

hela eftermiddagen & kvällen var så underliga, så rastlösa & rotlösa.

sen åkte nilla på filmquiz & jag tänkte att jag kunde ha lite isländsk filmkväll med mig själv.

med hafið
med goðir gestir
& med börn náttúrunnar

med hilmar örn hilmarssons filmmusik



& så nu, lagom till sängdags, med heima av sigur rós som är bland det vackraste som finns att se



åh, jag längtar till oktober, jag längtar tillbaka till island igen.

det river i hjärtat av hur vackert det är, hur vackert de får det att låta.